Mona Sahlin tar varje chans att synas i media och försöker nu samla billiga politiska poäng genom att mana till nationell samling. Ett patetiskt lågvattenmärke!
Det verkar som om alla förespråkare för de rödgröna axelmakterna (Cornucopias målande benämning) är sextitalister, som växt upp med TV-program som ”Vilse i pannkakan” och betygslös skola med ”mängdlära”.
Jag skall försöka förklara situationen med Saab på ett enkelt och lättbegripligt sätt, utan några politiska poänger. Så att även de från facket, men framförallt Mona Sahlin (fd småföretagarministern med eget konkursat företag som största merit) förstår.
Alla borde hänga med i resonemanget, det är bara två saker som krävs för att få ett företag att lyckas:
1. Genom bra koll på marknaden erbjuda produkter som löser ett problem eller fyller ett behov.
2. Lyckas företaget ge kunderna/folket varor de vill ha, gäller det att priset för de varor och tjänster som krävs för att få fram produkten inte överstiger det möjliga försäljningspriset.
I Saabs fall har man totalt misslyckats med punkt 1. Det behov som Saab skall lösa med sina produkter finns inte. Märket är fläckat och solkigt.
Trots alldeles för låg prissättning går inte bilarna att sälja. Skall Saab bli lönsamt måste antingen försäljningen öka ungefär 12500 procent (räknat på Saabs egna siffror för breakeven behöver ökningen öka 7500 procent, rättat 21:01 2/12) och alla som sysslar med försäljning vet att det gäller att jobba för att klara en ökning på 12500 procent. I detta fall kan ett kanske rimligare alternativ vara att höja priset per bil med 300 procent, vilket med nuvarande försäljning skulle räcka för ett nollresultat. Då finns iofs inga pengar till forskning, utveckling eller framtagning av nya modeller, men det är väl kanske inte väsentligt.
Oavsett vilken lösning man väljer kommer det att ställas oerhörda krav på säljkåren.
Saab har gått med 39.000.000.000 i förlust de senaste 20 åren och förlusttakten minskar inte, den ökar!
Men med Mona Sahlin i spetsen tror jag i och för sig inte att det skall vara några problem. De rödgröna axelmakterna har medicinen för att vända den ”svenska” bilindustrin till en vinstmaskin:
– Höj bensinskatten med 2 kr/liter så att fler väljer bilen.
– Genidraget att köpa in delar från utlandet billigare. Helt genialiskt, att inte inköparna kommit på det…
– Ny vd som helst rekryteras från de egna leden, varför inte en utarbetat facklig representant.
– Utarbeta en lika bra plan som den som ”räddade varvsindustrin”, då hojatades det från Monas företrädare om nationell samling och det lyckades ju, eller?
– Mona, LO-kollektivet, Mp och V kommer naturligtvis att hjälpa Saab. Visserligen är det ingen i dessa politiska toppar som kör Saab, men alla andra borde väl ändå ställa upp, är det för mycket begärt?
– Genom att förhindra uselt skötta amerikanska bilföretag från konkurs räddas några tusen jobb. I nästa steg kommer väl Mona och facket att ”förbjuda” övriga konkurser i landet, det är trots allt betydligt fler som blir arbetslösa när svenska småföretag går under.
Genom kloka ledare för partiet och facket får åtminstone jag förtroende för att lösningen på Saab:s problem är nära. Uttalanden från de egna (s) och fackliga företrädarna:
– Det här är en riksangelägenhet. Det är inte tid att kasta paj och det är både regeringens och oppositionens ansvar att detta ska sluta bra, säger Stefan Löfvén, IF Metalls förbundsordförande. (vem skall köpa bilarna?)
– Det finns oerhörda kunskaper inom dessa grindar och Saab är ett väldigt framgångsrikt företag, vilket jag hoppas att GM förstår, sade Thomas Dahlström produktionstekniker på Saab. (om man är framgångsrik – varför då denna kris?)