Långt innan det fanns datorer har börsen varit en ledande indikator och det är omöjligt att se något samband mellan nyheter och börsrörelser, förutom små rörerlser just vid själva händelsen. Om man studerar börsen sedan 1860 (USA, men samma utveckling i Sverige under 1900-talet), vilket jag gjorde i samband med att jag skrev min senaste bok (Vinnande Aktieplaceringar), kan man konstatera att börsen hela tiden legat ungefär ett halvår före finanskriserna. Om det skulle vara så att börsens aktörer i alla lägen kan pricka konjunkturnedgångar och finanskriser med en sådan precision är det faktiskt kusligt.
Oavsett om börsen är en ledande indikator eller om placerarkollektivet är så skickliga att de kan förutse finanskriser kan man ju fråga sig varför man skall titta på arbetslöshetssiffror, räntor, BNP-siffror när dessa siffror bevisligen har en sådan eftersläpning – börsen visar ju ändå hur det skall gå om ett halvår…
Hur ska man tolka negativa ekonomiska nyheter? Idag fick vi siffror på dåliga framtidsutsikter i Tyskland men idag är alla inställda på en uppstuds och hittills tolkas siffror som skulle sänkt börsen för två veckor sedan som: ”Det var alltså inte värre än så…”. Hur negativ en nyhet blir hänger alltså på börssentimentet. Om det skulle vara så att den datoriserade handeln pressar ner börsen för mycket kommer det per automatik att bli köpläge för samma datorer/algoritmer när priserna blir alltför låga och priset justerar sig automatiskt till ”rätt nivå”.
Långt innan den datoriserade handeln dök upp på världens börser har varje börskrasch och finanskris inneburit att börserna rasat till ett genomsnittligt p/e-tal kring 7. Den senaste finanskrisen 2008 vände dock börsen upp redan vid p/e 9 beroende på QE1 och statlig klåfingrighet och politisk svaghet och pillande lite här och var. Krisen fick alltså inte skörda de offer som skulle skördas och de sjuka delarna finns kvar tack vare konstlade subventioner.
Tyvärr är politiker och beslutsfattare ofta människor som inte har någon praktisk erfarenhet av det de beslutar om vilket innebär att besluten många gånger handlar om hur de skall agera för att bli omvalda. Besluten styrs istället av sentimentet i ekonomin. Det kommer förbud och regleringar (typ blankningsförbud) när börserna/ekonomierna faller och lättnader i samband med börsuppgångar och högkonjunkturer. Blankning har alltid funnits och är alldeles nödvändigt för att balansera den snedbalans det skulle bli om det bara tilläts belåning som fick kurserna att stiga till övervärderade nivåer. Det är ju faktiskt så att det är när blankare behöver köpa tillbaks de aktier de ligger kort i som uppgångarna tar fart (se vad som startade uppgången våren 2009). Om blankningsförbud skall införas måste det bli förbud mot belåning annars gör den dränerade likviditeten bara på negativa positioner att det skapas en obalans. Det går och ska inte gå att lagstadga om börsuppgångar…
Studerar vi börserna som borde drabbats av den fruktansvärda händelsen när flera hundratusen människor dog på grund av tsunamin i Sydostasien går det knappt att skönja denna i diagrammen idag, men då var de flesta positivt inställda till börsen och konjunkturen. På samma sätt är det med Kuwaitkrisen, Irakkriget, 11:e september osv. Listan kan göras hur lång som helst, det vi tycker är stora händelser går knappt att se om man zoomar ut diagrammen i tid.
Att säga att börsen är en isolerad aktivitet som saknar betydelse för alla som inte daytradar eller aktivt handlar dagligen är inte bara ett dumt och obegåvat synsätt. Punkteras börserna raseras inte bara placerarkollektivets plånböcker utan bankers och hela länders ekonomier. När börsen stiger och företag, länder, banker och privatpersoner känner tillförsikt inför framtiden vågar de investera och företagen får mer att göra och hjulen snurrar allt fortare osv osv. Blankning och datoriserad algoritmhandel är smörjmedel som behövs för att snabbt justera priset till korrekt nivå och hör hemma 2011, men det gör inte förbuden som diskuteras!
Relaterade artiklar: Cornucopia, VA, DN, DN, VA, Aktiespararna, AFV, SVD, DI, Privata affärer, SVD, SVD, SvD