Den gångna veckan har präglats av en tilltagande optimism och en förskjutning åt mer offensiva sektorer. Både i Sverige och globalt är det IT, telekom och finans som lyst klarast på börshimlen. Sämre har det gått för defensiva aktier och följdaktligen har hälsovård och detaljhandel gått sämre, både i Stockholm och globalt.
I detta inlägg kommer jag att redovisa ett antal index och viktiga aktiers utveckling och potential framöver. Jag har fått en del mail den senaste veckan om jag vill göra en analys över index med indikatorn ”Priskanal” i Onlinetradern. I det första diagrammet över OMXS30 har jag därför lagt in lite förklaringar hur indikatorn skall användas.
Den normala inställningen är 20 perioder, vilket jag använt i följande analyser. Indikatorn visar då den den lägsta noteringen under de senaste 20 dagarna med det röda bandet och det blå, övre bandet visar den högsta noteringen de senaste under samma period.
Indikatorn skall främt användas för att visa brakeoutnivåer och fungerar som i bilden till höger.
Om vi tar en titt på OMXS30 ett år tillbaks och fram till idag är det endast tre ”falska” säljsignaler och den 2/3 blev det en köpsignal, som alltjämt är intakt, när 20 dagars högsta noteringen bröts.
Norges börs ser mycket svag ut och kvalificerar sig bland PIIGS-länderna. Cornucopia hade fyndigt nog inkluderat Frankrike och Storbritannien i och istället fått fram förkortningen GRISFIS. Jag skulle nog vilja skriva förkortningen i bestämd form (GRISFISEN) och ta med även Norge när vi talar om börsernas styrka och kanske inte bara ser till ländernas skuldsättning.
Observanta läsare har då räknat ut att det land som saknas är Estland för att fullborda förkortningen. Trots det allt positivare sentimentet har inte indexet lyckats prestera någon köpsignal genom att bryta över 20 dagars högsta, detta är ett tydligt svaghetstecken.
Tyska DAX fick något tidigare, den 20/1 en säljsignal och generellt ser svagare ut än Stockholmsbörsen. Den 1/3 fick vi en köpsignal, om än inte fullt så kraftig.
Det börjar knaka i fogarna och bytesbalansen ser inte värst vidare imponerande ut i Storbritannien. Londonbörsen ser dock bättre ut och liknar ungefär Sverige-börsen. Det är intressant att konstatera att börserna i Sverige och England klarat sig generellt sett bättre än börserna i Euroländer. Ett intressant spår som jag kommer att hålla ett vakande öka på och lägga upp ett excelark för att följa.
Förflyttar vi oss till Grekland började börsen backa redan i oktober 2009 och har befunnit sig i sälj enligt PC-indikatorn sedan i början av november. Det var inte förrän i början av den gångna veckan som det blev en köpsignal på det grekiska genarindexet.
Spanien ser precis som Grekland betydligt svagare ut än börserna som helhet. Först den senaste veckan har det effektuerats en svag köpsignal.
Amerikanska S&P 500 ligger i köp, men har släpat efter övriga amerikanska kollegor som vi ser i diagrammen nedan.
I Asien har det senaste årets kraftiga uppgångar avtagit och ser inte speciellt starka ut.
Euron har tappat mark och mycket av de senaste börsuppgångarna har fått kraft från den sjunkande dollarn. Euron ligger i en klart fallande trend med lägre och lägre både toppar och bottnar.
Bland olja och råvarupriser ser det ut som följer.
Sammanfattning: Den svenska börsen ser stark ut, men många övriga börser befinner sig inte i lika övertygande uppgångsfaser.