I förrgår kunde vi läsa i Dagens Nyheter att stödet för vindkraft aldrig varit större i Sverige. Är det då ett stöd för vindkraft som dessa åsikter speglar, eller är det en önskan om att satsa på förnyelsebar energi. Personligen är jag övertygad om att det är det senare alternativet.
När utbyggnaden av vindkraft började såg de flesta det som en bra väg att satsa på och lära sig mer om förnyelsebar energi. Jag tror oxå debatten i media är väldigt snedvriden. Negativa artiklar om vindkraft syns nästan aldrig, det är ohämmat positiva tongångar, utom någon enstaka intervju med någon som ser ut att komma från en annan planet som klagar på att bli granne med ett vindkraftverk. Detta i sin tur beror till stor del på att vår journalistkår, oavsett media är extremt vänstervriden och speglar inte opinionen i samhället (mer om det i en annan artikel).
Det land i världen som byggt ut vindkraften mest är Tyskland, detta borde innebära att de oxå har mer erfarenhet än andra av effekter och resultat.
Förslagen om att bygga ut vindkraften till 30 TWh vindkraft/år innebär en att en enorm kostnad läggs på främst hushållens elräkningar. För att finansiera detta krävs ett statligt stöd på 175.000.000.000.000 kronor (175 miljarder), detta kommer att leda till minskade koldioxidutsläpp med 24 miljoner ton, med en livslängd på max 20 år. Skulle samma belopp satsas på utbyggnad av kärnkraft skulle det räcka till 4st moderna kärnkraftverk so skulle minska koldioxidutsläppen med 40 miljarder ton, alltså nästan det dubbla och livslängden på kärnkraftsverken beräknas till mellan 60-75 år.
Med samma finansiering som vi har idag, med elcertifikat som betalar runt 20 öre/kWh för vindkraftsel innebär det att en utbyggnad till 30 TWh (20 procent av vår elkonsumtion) innebär en kostnad för skattebetalarna på 6 miljarder per år, vilket är en av de minsta stöden i Europa.
Det är inte bara elcertifikaten som konsumenterna får betala. Vindkraft är betydligt dyrare, mer komplicerat och gör betydligt större ingrepp i naturen när kraftnätet skall byggas ut till alla utspridda vindkraftverk. Ett annat stort problem är att de tider på året när det inte blåser (ofta när det är rejält kallt) måste vi ha ett lika stort backupsystem uppbyggt för att täcka upp under tid som det inte blåser.
Det finns sedan 2004 en karta att tillgå för områden där det är möjligt att bygga ut vindkraften, den kartan hittar ni här.
För att få ett grepp om vad det egentligen innebär rekommenderar jag alla politiker att göra denna enkla beräkning:
– Den energitäthet och verkningsgrad som vindkraften har innebär statistiskt att vi aldrig får ut mer än 25 procent av nominell effekt. 30 TWh motsvarar ungefär 17 procent av Sveriges elförbrukning.
– För att inte turbulensen skall minska verkningsgraden för mycket krävs det runt 10 ha mellan varje snurra. Rotorbladen sveper över en yta som är så stor att en 747-jumbojet får plats, 80 meter för 2,5MW).
– Den planerade utbyggnaden till runt 6000 vindkraftverk skulle innebära 600 km2, vilket är mindre än den yta som är tillgänglig och då är det endast 17 procent av vår elförbrukning (förutsatt att det blåser).
(Siffrorna är hämtade från General Electrics rekommendationer).
