Det pratas mycket om ljuset i tunneln nu har vi sett det värsta, börsen är överköpt och vi kommer se en rejäl justering. Idag på morgonen läser jag att tonen åter börjar svänga åt att rekylen nu har varit, nu bär det av uppåt.
När jag läser all statistik som kommer in och ser att nu är det bara en halv miljon nya arbetslösa, men analytikerna hade väntat sig några hundra tusen till. Bankerna får låna pengar av staten för att sopa undan spåren av dåliga affärer, när de sedan är oförmögna att betala tillbaks lånen utan att ta in mer pengar via emissioner tolkas det ändå positivit att de lyckas undvika konkurs. Lånen börjar komma igång, det sägs att företagen nu får mer pengar än de ber om. Detta är signaler som Fed-chefen Ben Bernanke och den amerikanske finansministern Timothy Geithner definierar som ljuset i tunneln. Igår läste jag någon artikel där det ljuset liknades vid en hägring, vilket som är rätt har jag ingen aning om.
I stort sett har all statistik och de flesta rapporter som kommit in varit usla, inte bara dåliga. Förväntningarna har dock bankats ner så lågt att även den sämsta rapport upplevs som bättre än förväntat, ett psykologiskt fenomen som styr världsekonomin från dag till dag. Kassaflödena har i vissa fall överraskat positivt men framtidsutsikterna har i många fall varit sämre än förväntat.
Ett bättre kassaflöde visar att bolaget har tillgång till mer likviditet, men orsaken till ett bättre kassaflöde behöver inte säga hur företaget mår. Den underliggande orsaken kan bero på att bolaget arbetat ner lagernivåer, förändrat betalningsrutiner och villkor mot kunder och leverantörer. Är detta positivt? Ja i en högkonjunktur är det definitivt positivt, men i den pågående lågkonjunkturen är det snarare ett tecken på att företagen dragit i handbromsen.
En inte helt oväsentlig aspekt på den senaste tidens uppgång är naturligtvis ”possenten Helge”. Efter det senaste årets kraftiga nedgång där bankaktier fallit med 90 procent, en fördubbling från dessa nivåer är kanske inte så konstigt och ser naturligtvis beskedlig ut när man zoomar ut perspektivet och tittar på den senaste månaden i förhållande till den stora nedgången de senaste åren.
Det är inte helt självklart att banker som Swedbank och SEB klarar sig utan fler nyemissioner eller stöd från staten. Hur stora blir effekterna om det blir devalvering i de baltiska länderna. Stannar effekterna vid den förlust det innebär att pengarna blir mindre värda? Nej, jag tror att några av storbankerna vant sig vid ett beteende som de har svårt att komma ur och att lösningen skulle vara mer stöd från staten tror jag inte alls är medicinen.
Ett fungerande kapitalistiskt system innebär att var och en får lösa de problem man ställer till med och hamnar i. SEB omvandlar nu gigantiska dervierande, spekulativa produkter till lån och ansöker om att ta in pengar från staten, bara några veckor efter att man beslutat att dela ut miljarder i utdelning och bonusar. Vem har gjort sig förtjänt av bonusar när bolaget egentligen är konkursmässigt?
De jättelika stimulanser som världens regeringar försöker släcka bränderna med är inget annat än nödåtgärder och fungerar precis lika dåligt som inkonsekvent barnuppfostran. När ett barn gör fel måste de bli varse att det inte är ett bra beteende för att undvika det i fortsättningen. Samma sak med en bank eller ett företag som drivs med för kortsiktiga vinstmål. Lyckas inte de huvudlösa spekulationerna skall de själva ta konsekvenserna, det hjälper inte att de redan delat ut bolagens framtida trygghet i bonusar och aktieutdelning. Klarar de inte sig skall de likvideras och ersättas med bättre alternativ.
Är vårt långsiktiga mål verkligen att ta rygg på USA och skapa lycka och framgång enkom genom att öka konsumtionen. Kan det verkligen vara målet? Skapar inte detta synsätt ekonomier som blir väldigt bräckliga? Vad händer om de experiment som världens regeringar nu håller på med misslyckas och skapar ännu större bubblor om några år. Har regeringarna muskler med ytterligare stödåtgärder eller gäller det bara att klara sig till nästa mandatperiod?
Jag skrev i helgen om att det statistikt är klokt att sälja av innehaven i maj och hålla sig likvid. Osäkerheten som råder nu är total och hysteriskt nervös.
Jag har kallat amerikansk ekonomi för kvartalsfokuserad, men som det är nu är den mer vecko- eller dagsfokuserad. Ordsråket ”Sell in may and stay away” har nog aldrig passat bättre.
Läs mer här: Proffsens favoritaktier, Rally på Tokyobörsen, Recessionen över i USA i augusti, Wall Street repade mod, Militärt ingripande kan bli Jackpot för Ericsson, Uppåt på svängig börs, Marginellt plus på Stockholmsbörsen, Väntat vårlyft för H&M, Kreditförluster tynger bankerna, Mörkt men stabilt hos teknikföretagen, Krisnotan rusar, Handlarna tror på framtiden, Boräntorna på väg upp
