MACD är en förkortning av Moving Average Convergence Divergence och sorteras in bland momentumindikatorerna. MACD jämför två exponentiellt glidande medelvärden och presenterar resultatet som en linje som normalt kallas för MACD-linjen som pendlar (oscillerar) kring ett medelvärde som brukar kallas för nollinjen.
Standardinställning för MACD är 26-12-9 där MACD-linjen ritas som en linje som presenterar skillnaden mellan EMA-26 och EMA-12. I diagrammet placerar man en nollinje där EMA-12 bryter EMA-26. Det innebär att ju större avstånd det är mellan dessa medelvärden, desto högre eller lägre från nollinjen kommer MACD att visas. När värdet på MACD är positivt, alltså när det kortare EMA-12 är högre än EMA-26 och i diagrammet kommer MACD följdaktligen att befinna sig ovanför nollinjen i den positiva delen (the Bullish area). På motsvarande sätt kommer MACD-linjen att befinna sig i det negativa området när EMA-12 befinner sig under EMA-26 (the Bearish area).
I bilden ovan till höger ser man tydligt att MACD-linjen bryter nollinjen där det sker en crossover mellan EMA-12 och EMA-26
I MACD-diagrammet som normalt presenteras under prisgrafen med samma tidsinställning, lägger man normalt in en signallinje som består av ett exponentiellt medelvärde, beräknat utifrån MACD-linjen (inte prisgrafen). Normalinställningen för signallinjen är EMA-9.
Den vanligaste tolkningen av MACD är att det genereras en köpsignal när MACD-linjen bryter upp över eller under signallinjen. I diagrammet till höger kan vi med hjälp av de blå lodräta linjerna se att denna signal i regel kommer betydligt tidigare än den crossover som sker melan EMA-12 och EMA-26. Jag rekommenderar inte att man enbart trejdar MACD med denna så kallade crossover-teknik, det skulle bli alldeles för många felsignaler. Det blir betydligt fler felsignaler när MACD via crossover genererar en köpsignal i det negativa territoriet än när signalen skapas i den positiva delen (över nollinjen) i diagrammet. Ett enkelt filter är alltså att bara köpa på signaler i den positiva delen och blanka för de som skapas i den nedre delen, ett enkelt men bra filter.
Den minst kända men förmodligen mest träffsäkra tillämpningen av MACD är den metod som gett indikatorn dess namn, nämligen att leta efter divergenser och konvergenser mellan MACD och prisgrafen. När det blir allt högre toppar i prisdiagrammet, men motsvarande toppar utvecklas inte på motsvarande sätt i MACD kommer trendlinjer som förbinder dessa toppar att divergera och sannolikheten är stor att kursen närmar sig en topp eller att hastigheten i uppgången är på väg att avta. När kursen är fallande och det bildas allt lägre bottnar, men motsvarande bottnar i hos MACD blir högre säger man att dessa linjer konvergerar och hastighet i nedgången kommer att minska, eller en botten är nära och kursen kommer att vända upp.
Olika tillämpningar med MACD
1. MACD bryter signallinjen. Vanligaste tillämpningen är att ta köpposition när MACD bryter upp över eller under signallinjen. Detta kallas för en “crossover”. Ett problem med denna metod är att det ger alldeles för många felsignaler och när en styrkan i en trend avtar/tar en paus blir det en hel del dåliga affärer.
Ett enkelt sätt att filtrera bort många felsignaler är att bara ta köppositioner när de genereras i den positiva delen av MACD (ovanför nollinjen). På motsvarande sätt skall då säljsignaler bara tas för de säljsignaler som genereras under nollinjen. Man bör använda sig av en kompletterande indikator/signal som skall korrelera med en crossover för att den skall vara tillämplig.
2. MACD bryter nollinjen. Eftersom MACD-linjen är en linje som speglar förhållandet mellan EMA-12 och EMA-26 innebär det att nollinjen bryts när det sker en crossover mellan dessa medelvärden. Nackdelen med denna signal är att den är eftersläpande och en stor del av rörelsen kan vara avklarad, men samtidigt innebär det att när nollinjen bryts är signalen konfirmerad och det blir ofta ett ökat momentum i rörelsen när detta sker. Det fungerar naturligtvis på motsvarande sätt när MACD kommer från den positiva delen, bryter nollinjen uppifrån på väg ner i den negativa delen av MACD-diagrammet. Nedgångstakten förstärks.
2. Histogrammet. Histogrammet är egentligen en indikator på indikatorn som beräknas utifrån sig själv. När MACD-linjen är ovanför signallinjen (normalt köp) och avståndet mellan dessa linjer ökar kommer staplarna i histogrammet att öka på ovansidan av nollinjen. På motsvarande sätt kommer histogrammet att bryta ner genom nollinjen samtidigt som MACD-linjen skär signallinjen uppifrån och staplarna blir längre all den stund MACD-linjen faller snabbare än signallinjen. Det som är intressant med histogrammet är att det redan innan det sker en crossover mellan MACD-linjen och signallinjen indikerar att den är på gång.
Lycka till!
/Tobbe