News Ticker

Veckans makrohändelser

MAKRO: HÅLLPUNKTER ATT BEVAKA 18-22 JUNI

TISDAG DEN 19 JUNI

==================

kl 9.30: SCB: arbetslöshet maj

Enligt SME Direkts prognosenkät väntas den säsongsrensade arbetslösheten i Sverige ha sjunkit svagt till 6,2 procent i maj från 6,3 procent i april.

I april steg arbetslösheten, till 6,3 procent från 6,2 procent månaden före, snäppet högre än förväntningarna på 6,1 procent i SME Direkts prognosenkät.

Icke säsongsrensat väntas arbetslösheten ha sjunkit till 6,6 procent i maj från 6,8 procent månaden före.

Swedbank noterar att de senaste framåtblickande indikatorerna, visar att den höga efterfrågan på arbetskraft

bland arbetsgivare består men att den har dämpats något.

”Det är också värt att notera en ökad vakansgrad under det första kvartalet 2018, enligt SCB:s vakansstatistik. Det indikerar att matchningsproblemen i form av svårigheter att finna kvalificerad arbetskraft blir alltmer påtaglig för företagen”, skriver Swedbank-ekonomerna.

kl 9.30: RGK: ny prognos statsupplåning

I sin förra prognos, i februari, räknade Riksgälden med ett överskott i statens betalningar på 80 miljarder kronor för 2018 och ett överskott på 45 miljarder kronor för 2019.

Det innebar en rejäl upprevidering för innevarande år jämfört med prognosen i oktober på +47 miljarder kronor, medan det för 2019 var en mindre nedrevidering från +55 miljarder kronor.

Gälden meddelade i februari också att emissionsvolymen i statsobligationer sänks till 1,5 miljarder kronor per auktion (tidigare 2,0) från och med mars. Upplåningen i övriga skuldslag lämnades oförändrad.

Riksgäldsdirektören Hans Lindblad konstaterade att den goda ekonomiska tillväxten, tillsammans med fortsatta kapitalplaceringar på skattekontot, leder till att budgetsaldot stärks och statens upplåningsbehov minskar ytterligare.

”Riksgälden sänker därför emissionsvolymen i statsobligationer för femte gången på två år och når därmed en nivå där vi bedömer att det inte är lämpligt att minska den ytterligare under rådande omständigheter”, sade Lindblad.

ESV spår i sin alldeles färska prognos, från den 14 juni, ett överskott på 53 miljarder kronor i år och ett underskott på 1 miljard kronor nästa år.

Underskottet nästa år motiverar de med att företag och även privatpersoner med kapitalplaceringar på skattekontot väntas ta ut det placerade kapitalet när räntorna stiger.

Swedbank räknar med små förändringar avseende budgetprognos och upplåning i den kommande rapporten om statsupplåningen från Riksgälden.

”Svensk ekonomi redovisar en fortsatt stark tillväxt och Riksbankens minusränta innebär att kapitalplaceringarna på skattekontot är fortsatt stora”, skriver de i ett kundbrev.

Banken noterar att Riksgäldens budgetprognos är betydligt mer optimistisk än ESV:s prognos och att det skiljer hela 73 miljarder kronor mellan prognoserna.

”Medan ESV bedömer att kapitalplaceringarna på skattekontot börjar minska redan i slutet på 2018, räknar

Riksgälden med fortsatta insättningar i år och uttag först under det andra halvåret 2019, när de korta marknadsräntorna kommit upp en del”, skriver Swedbank.

Banken tror att upplåningen i statsobligationer och i övriga skuldslag hålls oförändrad och hänvisar till att Riksgälden har uttryckt oro för den gradvisa försämringen i statspappersmarknadens likviditet, ”som beror på ett antal samverkande faktorer, såsom finansmarknadsregleringar, sänkta

emissionsvolymer och Riksbankens obligationsköp”.

ONSDAG DEN 20 JUNI

==================

kl 9.00: KI: konjunkturbarometer

Barometerindikatorn, som sammanfattar stämningsläget bland svenska företag och hushåll, har sjunkit på senare tid och efter en tillfällig rekyl i april vände den ned igen i maj, till 108,8 från 110,4.

Det som särskilt stack ut var ett kraftigt fall i bygg- och anläggningssektorns konfidensindikator, som rasade till 104,3 från 112,3 förra månaden och därmed är nere på den lägsta nivån på närmare tre år. Nedgången förklarades främst av att företagen drog ned sina förväntningar på sysselsättningsutvecklingen de närmaste månaderna.

Byggföretagens optimism har annars länge uppvisat en oväntad motståndskraft med tanke på alla signaler om ett minskat bostadsbyggandet.

Nu i juni väntas barometerindikatorn ha sjunkit till 108,3 medan industriindikatorn spås ha sjunkit till 115,7 från 118,6. Hushållens konfidensindikator sjönk för sjätte månaden rad i maj, främst drivet av ökad pessimism om den egna ekonomin, och ligger nu under det historiska genomsnittet på 100. Hushållsindikatorn väntas ha däremot ha stigit i juni till 99,2 från 98,5.

TORSDAG DEN 21 JUNI

===================

kl 10.00: Norges Bank: räntebesked

Vid sitt senaste räntemöte i början på maj lämnade Norges Bank sin styrränta oförändrad på rekordlåga 0,50 procent, vilket var väntat.

Norges Bank konstaterade i sitt uttalande att den ekonomiska uppgången fortsätter och att kapacitetsutnyttjandet närmar sig en normal nivå. Samtidigt var den underliggande pristillväxten låg men högre kapacitetsutnyttjande väntas bidra till att priser och löner stiger vartefter.

Direktionens bedömning av utsikterna och riskbilden talade för att styrräntan mest sannolikt kommer att höjas efter sommaren i år.

Detta scenario bekräftades i mitten på maj då Öystein Olsen, chef för Norges Bank, i en debattartikel skrev att förhållandena snart kommer att vara de rätta för att Norges Bank ska kunna börja höja styrräntan. Tillväxten förbättras, arbetslösheten sjunker och den globala ekonomin återhämtar sig.

”Utsikterna visar att det snart kommer vara rätt tid att höja policyräntan. Det är goda tecken”, skrev han.

Norges Banks har tidigare sagt att en höjning av räntan, från rekordlåga 0,50 procent, kan komma senare i år, eventuellt i september.

Erik Johannes Bruce, Nordea, skriver i ett kundbrev att de räknar med att Norges Banks nya räntebana kommer att fortsätta att indikera en räntehöjning i september.

”Det är lite mer aggressivt än marknadens nuvarande prissättning”, konstaterar han.

Han noterar att det efter det svaga inflationsutfallet antagligen är färre som tror på en tidigare höjning, i augusti.

”Å andra sidan ser många antagligen risken för en senare höjning och en lägre bana. Men vi tror att banan kommer att vara helt i enlighet med en septemberhöjning och räknar med en räntebana mycket nära den i mars”, skriver Erik Johannes Bruce.

Han tar dock upp att KPI-inflationen i maj var 0,4 procentenheter lägre än prognos, efter att de två föregående månaderna ha varit 0,3 procentenheter lägre.

Nordea ser den låga inflationen som delvis tillfällig, men tror samtidigt att Norges Bank kommer att lägga vikt vid detta.

Dessutom är utländska räntor lite lägre nu än i mars, främst i längre löptider, och PMI-utfallen i Norges handelspartners har sjunkit sedan dess.

Det som talar för en högre räntebana är att oljepriserna har stigit kraftigt sedan i mars, vilket lyfter utsikterna för fastlandstillväxten och lönerna.

”Norges Bank har varit rätt konsekvent med att höja/sänka räntebanan baserat på betydande förändringar i oljepriserna”, enligt Erik Johannes Bruce.

Han tillägger att de nuvarande tillväxtsiffrorna och det senaste arbetslöshetsutfallet är i linje med Norges Banks syn samtidigt som den officiella sysselsättningssiffran för första kvartalet och indikatorer för sysselsättningstillväxten i det regionala nätverket pekar mot en sysselsättningstillväxt långt över Norges Banks prognos.

”Detta talar för starkare inkomsttillväxt bland hushåll, starkare tillväxt och också lägre arbetslöshet framöver”, enligt Nordea-ekonomen.

kl 13.00: BOE: räntebesked

Väntas hålla styrräntan fortsatt oförändrad på 0,50% och avvakta inkommande data. Bank of England, och i synnerhet chefen Mark Carney, har fått kritik för svajig kommunikation efter att inte ha levererat en väntad höjning i maj, men Carney har slagit ifrån sig med att om utsikterna ändras så bör även BOE ändra hållning, de är i sig inte ”skjutglada” med räntan.

Commerzbank noterar att den senaste tidens data visar en blandad bild. Industriproduktionen sjönk på svag utländsk efterfrågan medan detaljhandeln fick stöd av väder och kungligt bröllop. Inflationen ligger dock kvar på 2,4%.

”Allt detta pekar mot att policykommittén kommer att behålla räntan oförändrad” vid detta möte, skriver de.

Det mest intressanta kan bli röstsiffrorna, som var 7-2 senast, och om de två reservanterna håller kvar sin hökaktiga inställning. Marknaden ser oförändrad ränta nu och till övervägande del även i augusti. Inkommande data kommer avgöra men ett troligen svagt andra kvartal gör att marknaden snarare kan ställa in sig på november, enligt Commerzbank.

kl 14.30: USA: Philadelphia Fed Index juni

Ett av de första regionala indexen över månadens utveckling. Har varit stabilt under våren men steg rejält i maj, nu väntas en viss rekyl nedåt.

FREDAG DEN 22 JUNI

==================

kl 10.00: EMU: PMI (prel) juni

Det kombinerade inköpschefsindexet har sjunkit successivt under våren till 54,1 i maj, och väntas nu ha fortsatt ytterligare marginellt ned. PMI kan också komma att påverkas av ett negativt sentiment från det eskalerande handelskriget.

Det första kvartalet BNP-tillväxt dämpades och hårda data pekar mot en fortsatt inbromsning andra kvartalet. ECB sänkte sin BNP-prognos i år till 2,1% från 2,4%, men ansåg ändå att den underliggande trenden är tillräckligt solid för att våga annonsera ett QE-avslut i år.

Olja: Opec-möte i Wien

Oljepriset har fortsatt upp under våren, samtidigt som utbudsöverskottet minskat. Det är i linje med avsikterna från uppgörelsen mellan en grupp länder inom och utanför Opec, kallad Opec+, från december 2016. Minskat utbud från Venezuela (produktionsproblem) och Iran (sanktioner) riskerar nu att rubba balansen och dra upp oljepriset än mer, vilket kan dämpa efterfrågan.

Därför finns tydliga signaler om att Opec+ ska tillåta produktionen att öka framöver, signaler som har dragit ned oljepriset på sistone. Saudiarabien har kallat en produktionsökning för ”oundviklig”.

SEB tror att Opec+ kommer att försöka hålla ihop som grupp och komma överens om ett gemensamt uttalande om gradvisa och återhållsamma produktionsökningar.

Exklusive Iran, Venezuela och Bahrain tror de att oljeutbudet ökar med 1,0 miljoner fat per dag under andra halvåret i år, men inklusive dessa länder väntas ökningen stanna på 0,2 miljoner fat per dag, skriver SEB.

Commerzbank noterar att produktionsavtalet ännu gäller och att de mindre länderna är oroliga för ett mer betydande prisfall om kranarna öppnas mer. Saudiarabien och Ryssland är heller inte överens om hur mycket produktionen bör öka.

”Så kartellen Opec+ som varit så framgångsrik hittills står inför sitt första test, och utfallet av mötet har inte på länge varit så osäkert”, skriver Commerzbank.

De tror att den samlade produktionen kommer att höjas men att det kommer att åtföljas av en vag formulering som tillåter anpassning till marknadsefterfrågan. Fördelen är att det då kan bli en flexibel anpassning till framtida bortfall i Venezuela och Iran. Nackdelen blir individuella incitament att överskrida kvoterna, vilket kan underminera avtalet.

Hursomhelst väntas marknadsläget stabiliseras andra halvåret och Brent säkerligen röra sig ned mot 70 dollar per fat, enligt Commerzbank.